Kulturdag.
Yes, hade kulturdag idag, valde aktiviteten hund.. Gick upp halv sju för att komma dit.
Ni är patetiska.
Det sög ju något enormt. Så gick hem vid nio, somnade och nu var jag nyss ute med Simone.
Vet inte riktigt vad jag ska hitta på idag. Man får väl se vad som händer! PEACE.
Ni är patetiska.
Trångsund!
Yes, som sagt så har jag vart borta hela helgen.
I fredags, var jag, mamma och Niklas och criuisade i Stockholm! Fett najs var det.
I lördags drog vi på utställning i Stocholm med. Träffade en jätte snygg kille där!
Fast vågade inte prata med honom. Så Niklas fixade hans nummer.
Fick reda på att han hette lille-nicke, eller aa hans smeknamn!
Så satte mig på tåget till honom halv elva på kvällen. Han bor i Trångsund, ligger söder om Stockholm.
Det var rå najs där. Trevlig kille må jag säga!
Fick skjuts till Norrtälje bussen idag, och sen vart det bara hem och slänga sig i sängen!
Gash, vad jag har saknat mig säng!
Juste, på onsdag drar jag!
cruising!
Yees, då taggar man till cruisingen med Mamma och Niklas.
Galet ska det bli!
Kommer förmodligen inte och blogga fören jag kommer hem imorgon.
Finns på mobilen, 0764083093!
PEACE!
You are pathetic.
Fyfan säger jag bara.
Hur jävla patetisk får man vara?
Utskämd på kryddan!
HAHAHAHAH. fyfan..
Måste bara berätta en sak! Alina är cp. Hihi.
Jag, Daniel och Alina stod inne på kryddan, för att växla pengar.. Vi hade med oss två kondomer med vatten i.
Och hela random tappar hon dom. FYFAN VAD PINSAMT!
Kassörskan gav mig papper och bara torka upp?! Är hon störd eller?
Så jävla lyckat.
Tänkte bara säga det! Tack på förhand.
The clock is ticking.
Tick tack! Ja.. Klockan tickar på.
Livet, jag är så less på det.
Det enda jag gör är och räknar veckorna, dagarna, timmarna, minuterna och sekunderna som går.
Och det gör inget bättre. Jag mår inge bra av det här.
Önskar bara att du var här, så jag kan sova igen.
Men det är en dröm, inte verkligheten tyvärr.
Då blir det väl bara och fortsätta att kolla på One tree hill.
Livet, jag är så less på det.
En fråga, ett vettigt svar.
Ja.. Ligger och tänker. Har många val och göra nu har jag insett..
Första valet: Ska jag fortsätta med skolan?
Andra valet: Ska jag flytta med pappa?
Tredja valet: Ska jag välja dig eller dig?
Fjärde valet: Ska jag fortsätta med hjälpen jag får?
Femte valet: Kan jag verkligen lämna allt bakom mig?
Sjätte valet: Ska jag gå vidare?
Där ser man.. Det blir bara mer och mer nu.
Hur ska jag göra? Jag är femton år, och mitt liv är redan upp och ner.
Kan inte någon bara välja rätt saker åt mig?
Åhhhh!
Sov kan jag inte heller. Så sätter väl på One tree hill eller någon bra låt antar jag.
Baby Girl!
Jamenprecis, somnade typ åtta imorse... Kul liv jag har! (y)
Vaknade klockan halv fem, och då började jag och baka!
Så nu står min sockerkaka i ugnen, mums.
Ska vänta på att den blir klar, sen ska jag försöka hittapå något.
PEACE
They leave me, one by one.
Kul att man har vänner som man kan lita på osv.
Jag trodde, att ni var mina bästavänner. Men hade väl fel där.
Ni säger en sak till mig, och en annan sak till den andra.
Älskar verkligen att alla gör såhär..
Jag vet, att jag inte är som alla andra.
Men bara för det, förtjänar jag väl inte det här?
Jag älskade verkligen er. Det gjorde jag. Men nu vet jag inte längre.
Jag gick igenom, alla svåra tider med er.
Men det var väl bara bullshit. Antar jag.
Nu kommer ni och säga förlåt, men kommer det och räcka..?
När ni snackar skit bakom min rygg?
Ni kommer och förklara, men kommer jag och tro på det?
Jag vet inte. Skulle precis smsa dig, och berätta att jag SKA flytta.
Men sen skriver en till mig, och berätta vad ni har sagt.
Då ångrade jag mig.
Jag ville smsa dig, bara för att jag ville att någon skulle stoppa mig från att flytta.
Men nu finns det väl ingen anledning till varför jag inte ska flytta?
RIX FM festivalen!
Yeeah, har vart på RIM FM festivalen med Filippa Viklund, Maami och Niklas.
Gryymt kul var det. Väntar på att filippa ska skicka bilderna, så lägger jag upp dom!
Så nu är jag cptrött.. Vill bara sova, men kan inte. Finner ingen anledning till och vara vaken heller.
Menmen, sätter på ett avsnitt One tree hill. Så kanske man somnar.
Nattinatti ♥
I'm ok.
Jag mår bra. Så sluta fråga vad som har hänt..!
Menmen, kom typ precis heem. Är trött, men solen lyser in. Jag får damp.
Var påväg att gå till bergshamra mitt i natten, men kom inte så långt innan jag var stoppad.
Hihi, stygg jag är.
Så freja fick vända och gå hem igen.
Nu väntar jag på att hennes buss ska gå..
Men nu finner jag ingen anledning till och vara vaken längre. Så Gnatt!
We belong together.
Precis samma visa.. Om och om igen. När ska det sluta? När ska jag få sova? När ska jag orka?
Kan inte jag bara få svar på det?
För medicinerna ni ger mig, hjälper bara för stunden.
Jag blir så less på er. Ni tror att ni förstår, men det gör ni fan inte.
Tänk på att jag är femton år, och ni skriver ut massa konstiga tabletter.
Tror ni att jag ska klara mig utan dom sen eller?
Att allt ska bli bra bara för att ni trycker i mig massa saker?
Då har ni väldigt fel. För mediciner gör så jag mår bra, sen när jag slutar med dom börjar allt om igen.
Fyfan säger jag bara.
Vill bara att allt ska bli som vanligt igen. För jag vill inte må såhär.
Jag vill inte göra min mamma besviken. Jag vill kunna vara hennes glada lilla tjej som jag var förut.
Nu ligger jag bara i sängen hela dagarna. Är på dåligt humör. Och känner ingen livslust.
Everything I want, is you ♥
My heart belongs to you.
Yes, låg uppe hela natten och kollade på One tree hill. Har kollar klart på säsong tre nu iallafall.
I gave you my heart, and you still have it.
Började på fyran nyss!
Gick hela dagen i skolan, på alla lektioner. Stoltchey!
Slutade ett och då gick jag hem och sov, vaknade vi halv sex..?
Och nu bara snurrar mitt huvud. Blir så förvirrad.
Jag vill bara somna, och vakna upp imorgon. Orkar inte.
I gave you my heart, and you still have it.
All we ever do is say goodbye.
Bra att man kan sova osv.. Kan inte allt bara sluta, vill inte ha det såhär.
Vill ha det som förut. Vill inte behöva gå igenom det här hela tiden.
Så fort du inte är vid min sida, börjar allt.
Du förstår inte hur mycket jag saknar att ha dig vid min sida.
Duktig flicka!
Jag suger verkligen på och skriva blogginlägg.. Måste vara hemma mer känner jag.
Och det ska jag med, nu ska jag vara duktig och vara hemma resten av mitt liv.. Eller?
Är iallafall inte borta mer den här veckan. He he.
Nejmen, idag har jag haft gryymt kul med Alina! Marcus Fucking Hall hade sönder våra byxor.. Välte soffan vi låg i och plågade oss.. Så vi fick en varning på Brännäs..? Lyckat!
Det var ju inte vårat fel. Och han hade lixom sönder mina favorit byxor.. Fuck Marcus!
Nej, nu ska jag lyssna på musik och sen blir det duschen!
Hejhoppsnopp!
Busy girl!
Förlåt för den dåliga uppdateringen! Upptagen tjej har jag vart på senaste tiden.
Det jag har gjort är tyvärr en hemligthet..! Lite syynd. Menmen.
Just nu lyssnar jag på musik med My och min kusin Philip. Philip dansar så gulligt!
PEACE.
I'm okay.
Bra att man kan sova osv.. Legat och kollat på One tree hill avsnitt hela natten.
Ska snart bege mig ut, och åka iväg.
Dricker cappucino med jätte mycket socker i så att jag piggnar till lite!
Juuste, Fredag den 13 i mitt ♥!
Ödet.
I have thought, quite a lot of us.
My thoughts are just spinning around in my head.
I've been confused for a while.
I had no idea what you want.
But now I have realized that love is not so easy.
My thoughts are just spinning around in my head.
I've been confused for a while.
I had no idea what you want.
But now I have realized that love is not so easy.
Livet, är det värt och leva?
Hau du nånsin? Stått och skrikit på hjälp. Men det inte är någon som lyssnar. Som om alla är döva.
Har du nånsin? Vart med om att allt bara har blivit svart. Och man bara ligger där och skakar. Tårarna bara rinner, och man torkar bort dom gång på gång.
Har du nånsin? Känt att alla bara har lämnat dig.
Att du står själv kvar på jorden. Att alla bara kollar bort när du kommer och viker av.
Har du nånsin? Känt dig så värdelös, satt du bara vill försvinna. Och inte kämpa mer. Att bara ge upp hoppet.
Har du nånsin? Känt som om ingen vet vem du är. Att alla bara antar att du är helt dum i huvudet.
En period i mitt liv, är som ett stort krig. Att man måste kämpa hela tiden. Och aldrig kan slappna av i huvudet.
Att man måste gå igenom samma sak, dag för dag.
Mitt liv är som ett spel. Alla siktar in på mig. Medans jag måste gömma mig.
Jag är fast, i det här föralltid.
Kommer aldrig kunna ta mig ut ur spelet.
Samma sak, gång på gång.
Mitt hjärta bara dunkar av smärta.
Mitt själ skriker efter hjälp.
Mitt huvud, är instängt av rädsla.
Ibland förlorar man kontrollen helt. Då slutar allt, med ett rop på hjälp.
Ett meningslöst rop på hjälp.
Jag vill vinna, jag vill ta mig ut ur spelet. Men nu spelar jag bara för att få försvinna.
För livet går inte ut på att ligga i en säng, som jag har gjort sen i november drygt.
Man ska inte behöva vara rädd hela livet.
Man ska inte behöva ligga och bara känna hur tårarna bara rinner, för att man känner sig så lämnad utav dom man älskar.
När man har förlorat dom man älskar, då är inte livet värt och leva längre.
Man ska inte behöva gråta och skada sig själv, genom hela livet.
Man ska kunna vara lycklig, alla ska kunna vara det.
Men jag hade väl mina lyckliga stunder, i tre månader.
Sen vart allt svart igen.
Och jag fick börja om på ruta ett!
Då vart jag fast, i det där jävla spelet.
Hau du nånsin? Stått och skrikit på hjälp. Men det inte är någon som lyssnar. Som om alla är döva.
Har du nånsin? Vart med om att allt bara har blivit svart. Och man bara ligger där och skakar. Tårarna bara rinner, och man torkar bort dom gång på gång.
Har du nånsin? Känt att alla bara har lämnat dig.
Att du står själv kvar på jorden. Att alla bara kollar bort när du kommer och viker av.
Har du nånsin? Känt dig så värdelös, satt du bara vill försvinna. Och inte kämpa mer. Att bara ge upp hoppet.
Har du nånsin? Känt som om ingen vet vem du är. Att alla bara antar att du är helt dum i huvudet.
En period i mitt liv, är som ett stort krig. Att man måste kämpa hela tiden. Och aldrig kan slappna av i huvudet.
Att man måste gå igenom samma sak, dag för dag.
Mitt liv är som ett spel. Alla siktar in på mig. Medans jag måste gömma mig.
Jag är fast, i det här föralltid.
Kommer aldrig kunna ta mig ut ur spelet.
Samma sak, gång på gång.
Mitt hjärta bara dunkar av smärta.
Mitt själ skriker efter hjälp.
Mitt huvud, är instängt av rädsla.
Ibland förlorar man kontrollen helt. Då slutar allt, med ett rop på hjälp.
Ett meningslöst rop på hjälp.
Jag vill vinna, jag vill ta mig ut ur spelet. Men nu spelar jag bara för att få försvinna.
För livet går inte ut på att ligga i en säng, som jag har gjort sen i november drygt.
Man ska inte behöva vara rädd hela livet.
Man ska inte behöva ligga och bara känna hur tårarna bara rinner, för att man känner sig så lämnad utav dom man älskar.
När man har förlorat dom man älskar, då är inte livet värt och leva längre.
Man ska inte behöva gråta och skada sig själv, genom hela livet.
Man ska kunna vara lycklig, alla ska kunna vara det.
Men jag hade väl mina lyckliga stunder, i tre månader.
Sen vart allt svart igen.
Och jag fick börja om på ruta ett!
Då vart jag fast, i det där jävla spelet.
Smärta i mitt ♥!
Eller..? Har förfärligt ont mitt ben just nu. Tidigare idag kunde jag stödja lite på det medans jag hoppade på kryckorna.
Nu kan jag knappt sätta ner foten... Kul osv.
FAAAN. Hatar att vara klantig. Fanfanfanfan!
Jag är arg..
Menmen, idag har jag vart med min lilla syster, hennes kompis och Alina.
Sen drog jag till en kompis, var där ett tag.
Farfar hämtade mig på station, eftersom att jag missade Grindbussen. Duktigchey!
Hihi. Nejmen, är inte trött.. Så kan inte sova. Får se om det blir någon skola imorgon..
Nu blev det lite onödig fakta osv.. Sorry! PEACE.
Kul liv osv.
Kul att man försov sig till åtta imorse... KUL!
Skulle ju vara vid lommarskolan klockan halv nio. Men klart som fan att jag hinner.
Satte Simone i korgen och började cykla. Hihi.
Nejmen, det var cpjobbigt och gå. Varmt och allt ju. Kändes otroligt skönt och komma i mål.
Fast nu önskar jag bara att jag hade skippat att ha gått på maratonet!
Jag är sååå jävla bäst...
Jag tänkte att jag skulle gå runt cykelstället, så jag inte ramlade eller något.
Men självklart ska jag gå över det, eller aa.. Det var två cykelställ brevid varann.
Så var det en springa emellan dom, som var drygt fem centimeter.
Och klart så ska jag ramla, fastna med smalbenet emellan springan.. Kände inget fören jag märkte att jag satt fast.
Filippa står och skrattar åt mig, tills hon märker att jag skriker..
Hon fick knappt loss mitt ben, hon drog allt vad hon hade.
Vart så chockad, satt jag fick panik och tårarna bara rann. Kunde inte tänka.
Nästa stund är jag på akuten.
Nu blir kryckor och bandage i en vecka!
INTE NAJS!
Love.
Det var kärlek vid första ögonkastet,
Han var det vackraste hon hade sett.
Sakta men säkert etablerade hon kontakt.
Och snart slog deras hjärtan i samma takt.
Det var han som sa de tre orden först.
Orden som stillade hennes torra läppars törst.
Hon svarade helhjärtat med samma tre ord tillbaka.
Han lutade sig fram och hon fick hans läppar smaka.
De var lyckliga, de var glada, de var kära.
Varandra genom gott och ont skulle de bära.
Hade de varandra kunde de inget annat begära.
Att stå jämte den andre för alltid, skulle de svära.
Vinter blev till vår, sommar till höst.
Kärlekens sång sjöngs med allt lägre röst.
För varje dag som gick gled de ifrån varandra.
Ingen annan än sig själva hade de att klandra.
Det var han som sa de andra tre orden först.
Men det var hon som skrek orden störst.
Det smärtade stort i deras bägge hjärtan.
Men de lärde sig att leva med smärtan.
Kvar fanns inget mer att säga, göra eller känna.
Och båda var för envisa, för stolta för att erkänna,
Att trots allt som hade sagts, gjorts och allt som skett,
Så fanns det ändå kärlek kvar vid sista ögonkastet.
Det var kärlek vid första ögonkastet,
Han var det vackraste hon hade sett.
Sakta men säkert etablerade hon kontakt.
Och snart slog deras hjärtan i samma takt.
Det var han som sa de tre orden först.
Orden som stillade hennes torra läppars törst.
Hon svarade helhjärtat med samma tre ord tillbaka.
Han lutade sig fram och hon fick hans läppar smaka.
De var lyckliga, de var glada, de var kära.
Varandra genom gott och ont skulle de bära.
Hade de varandra kunde de inget annat begära.
Att stå jämte den andre för alltid, skulle de svära.
Vinter blev till vår, sommar till höst.
Kärlekens sång sjöngs med allt lägre röst.
För varje dag som gick gled de ifrån varandra.
Ingen annan än sig själva hade de att klandra.
Det var han som sa de andra tre orden först.
Men det var hon som skrek orden störst.
Det smärtade stort i deras bägge hjärtan.
Men de lärde sig att leva med smärtan.
Kvar fanns inget mer att säga, göra eller känna.
Och båda var för envisa, för stolta för att erkänna,
Att trots allt som hade sagts, gjorts och allt som skett,
Så fanns det ändå kärlek kvar vid sista ögonkastet.
The truth hurts.
Porten öppnas och hon stiger ut.
Han har på sig en tröja hon aldrig sett förut.
I den kalla höstkvällen darrar han av kyla.
Fast det försöker han skyla.
Kom hit, du fryser ju.
"Snälla, säg bara vad det är nu."
Jag vill bara veta varför.
"Vi var ändå på väg nedför."
Vad menar du med det?
"Men snälla, det är ingen nyhet?"
Har du några känslor kvar alls?
"Vi har dansat vår sista vals."
Men... Var vår kärlek bara en illusion?
"Vad vill du få ut av denna konversation?"
Jag vill kunna förstå ditt tankesätt.
"Det är inte något man gör så lätt."
För bara någon vecka sedan var du kär.
"Jag kan inte tvinga fram något bara så där."
Så jag kan inget säga, inget göra.
"Du kan nu någon annan tillhöra."
Men tänk om jag inte vill det? Tänk om jag vill dig tillhöra.
"Du vet redan att det inte skulle något gott medföra."
Skulle du kunna svara ärligt på en fråga?
"Det skulle jag väl kunna våga."
Finns det någon annan än mig?
"Nej, det finns det inte, okej?
Kan du lova mig det?
"Räcker det inte med min ärlighet?"
Okej. Men vart ska vi gå härifrån då?
"Du borde nog hem börja gå."
Kommer vi ses igen?
"Det vet jag inte än."
Tack för att du kom ut.
"Din buss går om någon minut."
Ja, jag får ta och skynda mig.
"Gör det du. Hej."
De skildes åt utan att se sig om.
Han ville inte och hon hade bråttom.
Han fick ett sms och tog sin mobil i handen igen.
Meddelandet löd, "Gullet, är du inte klar med henne än?"
Porten öppnas och hon stiger ut.
Han har på sig en tröja hon aldrig sett förut.
I den kalla höstkvällen darrar han av kyla.
Fast det försöker han skyla.
Kom hit, du fryser ju.
"Snälla, säg bara vad det är nu."
Jag vill bara veta varför.
"Vi var ändå på väg nedför."
Vad menar du med det?
"Men snälla, det är ingen nyhet?"
Har du några känslor kvar alls?
"Vi har dansat vår sista vals."
Men... Var vår kärlek bara en illusion?
"Vad vill du få ut av denna konversation?"
Jag vill kunna förstå ditt tankesätt.
"Det är inte något man gör så lätt."
För bara någon vecka sedan var du kär.
"Jag kan inte tvinga fram något bara så där."
Så jag kan inget säga, inget göra.
"Du kan nu någon annan tillhöra."
Men tänk om jag inte vill det? Tänk om jag vill dig tillhöra.
"Du vet redan att det inte skulle något gott medföra."
Skulle du kunna svara ärligt på en fråga?
"Det skulle jag väl kunna våga."
Finns det någon annan än mig?
"Nej, det finns det inte, okej?
Kan du lova mig det?
"Räcker det inte med min ärlighet?"
Okej. Men vart ska vi gå härifrån då?
"Du borde nog hem börja gå."
Kommer vi ses igen?
"Det vet jag inte än."
Tack för att du kom ut.
"Din buss går om någon minut."
Ja, jag får ta och skynda mig.
"Gör det du. Hej."
De skildes åt utan att se sig om.
Han ville inte och hon hade bråttom.
Han fick ett sms och tog sin mobil i handen igen.
Meddelandet löd, "Gullet, är du inte klar med henne än?"
Följ ditt hjärta.
Vi kan börja om, från ruta ett.
"Nej, det är aldrig så lätt!"
Men snälla, ge oss en chans?
"Sluta, vi har förlorat vår glans."
Varför säger du så för?
"Jag säger det som sig bör."
Nu är du bara orättvis!
"Vår vind var en bris."
Du anar inte smärtan.
"Mitt liv är fyllt av krossade hjärtan."
Ja, här har du ett till!
"Snälla, säg bara vad du vill?"
Jag vill inte... Jag vill bara inte.
"Ge dig, du har aldrig varit den svagsinte."
För att jag aldrig har velat visa mig svag.
"Jaha, och varför valde du det idag?"
För att jag inte vill förlora oss.
"Varför vill du inte bryta loss?"
För jag sjunker hellre med skeppet.
"Sjunker hellre än släpper greppet?"
Sjunker till botten av oceanen.
"Jaha, vad är då planen?"
Jag vill bara träffa dig.
"Och om jag säger nej?"
Jag kommer inte ge upp.
"Åh gud, din envisa mupp."
Din envisa mupp, eller hur?
"Hatar att du kan få mig att le när jag är sur."
Träffa mig, snälla.
"Slutar du då gnälla?"
Jag gnäller inte, jag ber.
"Okej, okej, jag kommer ner."
Du ser så fin ut i gatlyktans sken.
"Sluta, du kramar vatten ur sten."
Förlåt, jag är fast i gamla mönster.
"Jag kommer ner och stänger mitt fönster."
Vi kan börja om, från ruta ett.
"Nej, det är aldrig så lätt!"
Men snälla, ge oss en chans?
"Sluta, vi har förlorat vår glans."
Varför säger du så för?
"Jag säger det som sig bör."
Nu är du bara orättvis!
"Vår vind var en bris."
Du anar inte smärtan.
"Mitt liv är fyllt av krossade hjärtan."
Ja, här har du ett till!
"Snälla, säg bara vad du vill?"
Jag vill inte... Jag vill bara inte.
"Ge dig, du har aldrig varit den svagsinte."
För att jag aldrig har velat visa mig svag.
"Jaha, och varför valde du det idag?"
För att jag inte vill förlora oss.
"Varför vill du inte bryta loss?"
För jag sjunker hellre med skeppet.
"Sjunker hellre än släpper greppet?"
Sjunker till botten av oceanen.
"Jaha, vad är då planen?"
Jag vill bara träffa dig.
"Och om jag säger nej?"
Jag kommer inte ge upp.
"Åh gud, din envisa mupp."
Din envisa mupp, eller hur?
"Hatar att du kan få mig att le när jag är sur."
Träffa mig, snälla.
"Slutar du då gnälla?"
Jag gnäller inte, jag ber.
"Okej, okej, jag kommer ner."
Du ser så fin ut i gatlyktans sken.
"Sluta, du kramar vatten ur sten."
Förlåt, jag är fast i gamla mönster.
"Jag kommer ner och stänger mitt fönster."
Trötter.
Tjaa!
Det var ju inte bara liiite sent igår märkte jag.. Var helt död när jag kom hem.
Vaknade halv fyra, då var det bara och gå upp och äta middag med Maami.
Nu ligger jag i sängen igen.. Väntar på att Maami ska börja jobba, helt natten själv hemma.
Sååå jävla naajjjs!
Hihi, nejmen.. Nu har jag inge mer och skriva..
Ska nog föra in lite bilder till datorn!
PEACE.
Hell yeah!
Vaknade av att Fredrik ringde.. Så nu är jag hemma!
Var på krök hemma hos Mattis. Riktigt najs asså!
Det är för ljust inne på mitt rum, så kan inte sova.. Inte bra!
Dygna?!
Somebody to love.
Ja, jag vet att du inte bryr dig.
Att du inte bryr dig om mig.
Ja, jag vet, det kommer ta ett tag.
Men du är ändå mitt vackraste nederlag.
Det får bli som det blir.
Men när det inte blir som det blir?
Då får det väl bli som det var.
Nej, inte när det all liv ur mig tar.
Du blev mitt vackraste nederlag.
Men jag klarar mig jag.
Även om det tar ett tag.
Allt blir bra överlag.
Ta mitt hjärta med dig.
För det är ändå krossat, funkar ej.
Låt mig bara samla ihop bitarna.
Och glömma dagarna.
Vänd dig om och gå nu.
Jag kommer alltid älska dig, sa du.
Om du någonsin älskade mig skulle du aldrig ha sagt hej då.
Du kommer aldrig någonsin mitt hjärta mer nå.
Säg hej då till kärleken.
Säg hej till ensamheten.
Bekanta dig med din nya vän.
Hon du återvänder till.
Ja, jag vet att du inte bryr dig.
Att du inte bryr dig om mig.
Ja, jag vet, det kommer ta ett tag.
Men du är ändå mitt vackraste nederlag.
Det får bli som det blir.
Men när det inte blir som det blir?
Då får det väl bli som det var.
Nej, inte när det all liv ur mig tar.
Du blev mitt vackraste nederlag.
Men jag klarar mig jag.
Även om det tar ett tag.
Allt blir bra överlag.
Ta mitt hjärta med dig.
För det är ändå krossat, funkar ej.
Låt mig bara samla ihop bitarna.
Och glömma dagarna.
Vänd dig om och gå nu.
Jag kommer alltid älska dig, sa du.
Om du någonsin älskade mig skulle du aldrig ha sagt hej då.
Du kommer aldrig någonsin mitt hjärta mer nå.
Säg hej då till kärleken.
Säg hej till ensamheten.
Bekanta dig med din nya vän.
Hon du återvänder till.
came back!
Din bortvända blick och ensamma tår säger redan allt.
De berättar om ett krossat hjärta som har förblivit kallt.
En romans som tog en plötslig vändning mot det värre.
Och dagarna då ljusets strålar fick skina blev allt färre.
Jag ser hur du försöker le, hur du försöker glömma.
Jag ger dig löften och hopp som får dig att drömma.
Men då påminns du om hur allt vände på en sekund,
Hur du sedan den mardrömmen inte kan få en blund.
Och jag gråter nu för din skull för jag ser hur det dig tär.
Jag vill kunna lyfta den tunga börda din hukade rygg bär.
Jag vill kunna torka de tårar som faller ner i dina händer.
Jag vill vara det öppna fönstret i dina återvändsgränder.
Men än är du fast bakom din högt byggda mur.
Jag står på andra sidan och väntar på min tur.
På min chans att få hela ditt krossade hjärta.
På min chans att få lindra din eviga smärta.
För hur djupt du än föll i följd av någon annans illdåd,
Betyder det inte att ditt hjärta är bunden av taggtråd.
För hur ont det än gjorde i följd av någon annans svek,
Betyder det inte att du aldrig igen ska få känna kärlek.
Så vänd din vackra blick hit och låt mig torka din ensamma tår.
Jag vet att det kommer ta ett bra tag att hela dina gamla sår.
Men när du är redo att vända blad och sätta hjärtat i brand,
Då står jag väntande här på dig med en utsträckt hand.
Din bortvända blick och ensamma tår säger redan allt.
De berättar om ett krossat hjärta som har förblivit kallt.
En romans som tog en plötslig vändning mot det värre.
Och dagarna då ljusets strålar fick skina blev allt färre.
Jag ser hur du försöker le, hur du försöker glömma.
Jag ger dig löften och hopp som får dig att drömma.
Men då påminns du om hur allt vände på en sekund,
Hur du sedan den mardrömmen inte kan få en blund.
Och jag gråter nu för din skull för jag ser hur det dig tär.
Jag vill kunna lyfta den tunga börda din hukade rygg bär.
Jag vill kunna torka de tårar som faller ner i dina händer.
Jag vill vara det öppna fönstret i dina återvändsgränder.
Men än är du fast bakom din högt byggda mur.
Jag står på andra sidan och väntar på min tur.
På min chans att få hela ditt krossade hjärta.
På min chans att få lindra din eviga smärta.
För hur djupt du än föll i följd av någon annans illdåd,
Betyder det inte att ditt hjärta är bunden av taggtråd.
För hur ont det än gjorde i följd av någon annans svek,
Betyder det inte att du aldrig igen ska få känna kärlek.
Så vänd din vackra blick hit och låt mig torka din ensamma tår.
Jag vet att det kommer ta ett bra tag att hela dina gamla sår.
Men när du är redo att vända blad och sätta hjärtat i brand,
Då står jag väntande här på dig med en utsträckt hand.
Denna skriven av: JRamos
True.
Så du vänder på klacken och går.
Och själv blir jag kvar där jag står.
Jag vill skrika, jag vill ropa efter dig,
Men det är något som håller tillbaka mig.
Du går med huvudet nedsänkt, djupt begraven i dina tankar.
Kan inte slita blicken ifrån dig medan hjärtat i mitt bröst bankar.
Ovetande om jag någonsin kommer kunna få se dig igen.
De sista orden du sa innan du gick har inte sjunkit in än.
I aprilregnet står jag kvar och mina tårar göms av vattendropparna.
Samtidigt börjar jag minnas alla våra bästa stunder, alla topparna.
Alla skratt vi delade, alla minnen vi skapade, all kärlek som fanns.
Allt jag kan göra nu är att undra vart allt det försvann någonstans.
Jag står kvar, jag väntar, i hopp om att du ska blicka bak.
Men du glider bara iväg, ljudlöst glider du iväg som ett isflak.
Havets strömmar leder dig bort ifrån mig och allt som var.
Men ändå står jag, av någon envis anledning, stilla kvar.
Det är som att hela världen har saktats ner,
Och din allt mindre ryggtavla är allt jag ser.
När du nästan har försvunnit slår det mig.
Då sjunker allting in, varenda lilla grej.
Den sista frågan jag ville ha svar på,
Och svaret du gav, innan du började gå.
"Kan vi inte försöka återtända flamman?"
"Nej, förlåt... det... det är någon annan."
Så du vänder på klacken och går.
Och själv blir jag kvar där jag står.
Jag vill skrika, jag vill ropa efter dig,
Men det är något som håller tillbaka mig.
Du går med huvudet nedsänkt, djupt begraven i dina tankar.
Kan inte slita blicken ifrån dig medan hjärtat i mitt bröst bankar.
Ovetande om jag någonsin kommer kunna få se dig igen.
De sista orden du sa innan du gick har inte sjunkit in än.
I aprilregnet står jag kvar och mina tårar göms av vattendropparna.
Samtidigt börjar jag minnas alla våra bästa stunder, alla topparna.
Alla skratt vi delade, alla minnen vi skapade, all kärlek som fanns.
Allt jag kan göra nu är att undra vart allt det försvann någonstans.
Jag står kvar, jag väntar, i hopp om att du ska blicka bak.
Men du glider bara iväg, ljudlöst glider du iväg som ett isflak.
Havets strömmar leder dig bort ifrån mig och allt som var.
Men ändå står jag, av någon envis anledning, stilla kvar.
Det är som att hela världen har saktats ner,
Och din allt mindre ryggtavla är allt jag ser.
När du nästan har försvunnit slår det mig.
Då sjunker allting in, varenda lilla grej.
Den sista frågan jag ville ha svar på,
Och svaret du gav, innan du började gå.
"Kan vi inte försöka återtända flamman?"
"Nej, förlåt... det... det är någon annan."
Skriven av: JRamos!
Is this the end?
Är det här slutet?
Är det här allt?
Är allt över nu?
Är allt glömt för evigt?
Tydligen så är det de...
Hann knappt med, allt gick så fort.
Först stod du brevid mig och höll min hand, sen var du tusen mil härifrån.
Och du sa att du aldrig skulle komma tillbaka, men det gjorde du.
Men du lämnade mig lika fort, som du kom tillbaka.
Varför släppte jag in dig igen för?
Mitt liv var redan helt upp och ner.
När jag träffade dig, blev jag förälskad.
Jag kände att du var den rätta.
Alla sa att vi var det perfekta paret som aldrig bråkade.
Men ingen är perfekt.
Och vi var absolut inte perfekta.
Ingen någonstans.
Utan vi var motsattserna till varann.
Jag förstår fortfarande inte hur det kunde gå så fort...
Vad hände egentligen..?
Du var mitt liv, nu är du mitt förflutna.
Jag älskade dig, bara dig.
Gav din hela mitt liv.
Allt känns bara så tomt.
Men jag vill inte ha tillbaka dig.
Jag vill inte, jag vill inte!
Jag klarar mig själv.
Utan dig vid min sida,
även fast jag saknar dig.
Så måste jag tänka på mig själv.
Mitt hjärta säger: kämpa för honom.
Medans mitt huvud skriker: glöm honom!
Och alla säger, följ ditt hjärta.
Men den här gången tänker inte jag göra det.
Och det känns helt ok,
att göra det valet.
För just nu känns det helt underbart.
Även om jag saknade dig tidigare.
Så lärde jag mig att, inget varar för evigt.
Och jag mår bra nu.
Förut var det, du och jag mot världen.
Nu är det, jag bara jag mot världen.
Och det känns så jävla rätt.
Har saknat mitt liv.
Har saknat att få vara själv.
Att kunna göra vad man vill, utan att det blir konflikter!
En del av mig, vill ha dig här.
Men den viktigaste delen vill att du försvinner.
Och det känns rätt nu.
Det är sällan det gör det.
Har vart vaken på nätterna och gråtit för dig.
Du är inte värd mina tårar.
Du är inte värd mig.
Du ska inte få såra mig något mer.
Det är slut med det nu.
Jag ska äntligen få sova, utan att tårarna rinner.
Ska äntligen få gå till skolan med ett leende på läpparna.
Ska äntligen få leva livet.
Fast då måste jag börja från ruta ett igen,
men det gör inget.
För den här gången är det inte på grund av dig,
utan på grund av att jag vill.
Hejdå, Tack för allt. Vi ses i siktet!
Innan du släpper in någon i ditt liv, så tänk på hur ditt liv ser ut.
Innan du släpper in någon i ditt liv, så tänk på hur ditt liv ser ut.
Är det en enda smörja,
så rätt till det först, sen kan du tänka på att låta någon få dela livet med dig.
Glöm aldrig att,
JUST DU ÄR DEN VIKTIGASTE! DU KOMMR ALLTID FÖRST I ALLA LÄGEN.
Ny start!
Då börjar jag om med allt!
Börjar om med allt, för orkar inte med alla som kränker mig anonymt!!!
Ny msn: [email protected]
Facebook: Louise Wilhelmsson!
Tycker att alla ska lägga till mig nu! Min gamla facebook & msn ryyyker!
Börjar om med allt, för orkar inte med alla som kränker mig anonymt!!!
Ett svin.
Du är inte värd mina tårar,
men du gör så dom kommer.
Du är inte värd mig,
men är jag värd dig?
Du är ett svin,
tydligen så faller jag för sånna.
Du sårar mig,
men det är ju det du vill.
Hör fan aldrig mer av dig till mig.
Försvinn ut ur mitt liv!
Snälla, bara försvinn.
Helt rätt.
Lev för det du har, ge inte upp för det du saknar.
Jag vet inte vad jag håller på med.
Det är grymt vad förvirrad du gör mig.
Kan du inte bara förklara?
Det är det enda jag begär!
Ny piercad!
Hihihihi, stygg jag känner mig. Pirecade mig själv i läppen, fast fick hjälp av Felicia och Emilia.
Känner mig grymt nöjd! Fast ingenting jag kommer göra om, om man säger så. Huhu.
Nejmen, ont gör det nu iallafall osv.
Menmen, kanske borde sova.. Skola imorgon juu, wihooo va jag längtar! Love school, eller?
PEACE
Without us.
jag saknar dig,
jag saknar det vi hade,
jag saknar oss och ordet vi,
jag saknar dina mjuka läppar,
jag saknar ditt vita leende,
jag saknar dina stjärnklara ögon,
jag saknar livet med dig.
jag litar helt på dig,
jag bryr mig om dig,
jag älskar dig trots allt.
jag saknar dig,
jag saknar det vi hade,
jag saknar oss och ordet vi,
jag saknar dina mjuka läppar,
jag saknar ditt vita leende,
jag saknar dina stjärnklara ögon,
jag saknar livet med dig.
jag litar helt på dig,
jag bryr mig om dig,
jag älskar dig trots allt.
Fyfan.
Varförvarförvarför?!
Hur kunde jag..?
Jag skulle aldrig ha vart där.
Jag fick falska förhoppningar.
Åååh.. Vill bara få det ogjort.
Nu har jag bara förvärrat det.
Nu kommer jag aldrig kunna gå vidare.
Jag vill ha dig.
Men det är väl för mycket begärt.
Jag vill ha tillbaka mitt liv, du är mitt liv.
Shiiit.
Hur länge ska jag behöva kämpa?
Hoppas på att jag får ett svar imorgon.
