Love.
Det var kärlek vid första ögonkastet,
Han var det vackraste hon hade sett.
Sakta men säkert etablerade hon kontakt.
Och snart slog deras hjärtan i samma takt.
Det var han som sa de tre orden först.
Orden som stillade hennes torra läppars törst.
Hon svarade helhjärtat med samma tre ord tillbaka.
Han lutade sig fram och hon fick hans läppar smaka.
De var lyckliga, de var glada, de var kära.
Varandra genom gott och ont skulle de bära.
Hade de varandra kunde de inget annat begära.
Att stå jämte den andre för alltid, skulle de svära.
Vinter blev till vår, sommar till höst.
Kärlekens sång sjöngs med allt lägre röst.
För varje dag som gick gled de ifrån varandra.
Ingen annan än sig själva hade de att klandra.
Det var han som sa de andra tre orden först.
Men det var hon som skrek orden störst.
Det smärtade stort i deras bägge hjärtan.
Men de lärde sig att leva med smärtan.
Kvar fanns inget mer att säga, göra eller känna.
Och båda var för envisa, för stolta för att erkänna,
Att trots allt som hade sagts, gjorts och allt som skett,
Så fanns det ändå kärlek kvar vid sista ögonkastet.
Det var kärlek vid första ögonkastet,
Han var det vackraste hon hade sett.
Sakta men säkert etablerade hon kontakt.
Och snart slog deras hjärtan i samma takt.
Det var han som sa de tre orden först.
Orden som stillade hennes torra läppars törst.
Hon svarade helhjärtat med samma tre ord tillbaka.
Han lutade sig fram och hon fick hans läppar smaka.
De var lyckliga, de var glada, de var kära.
Varandra genom gott och ont skulle de bära.
Hade de varandra kunde de inget annat begära.
Att stå jämte den andre för alltid, skulle de svära.
Vinter blev till vår, sommar till höst.
Kärlekens sång sjöngs med allt lägre röst.
För varje dag som gick gled de ifrån varandra.
Ingen annan än sig själva hade de att klandra.
Det var han som sa de andra tre orden först.
Men det var hon som skrek orden störst.
Det smärtade stort i deras bägge hjärtan.
Men de lärde sig att leva med smärtan.
Kvar fanns inget mer att säga, göra eller känna.
Och båda var för envisa, för stolta för att erkänna,
Att trots allt som hade sagts, gjorts och allt som skett,
Så fanns det ändå kärlek kvar vid sista ögonkastet.
Kommentarer
Trackback
