20:15
Haha. Fyfan. Förväntade mig att du skulle komma sju, sen vart det halv sju. Har du kommit än? Svar: NEJ!.
Jag blir fan trött på det här. Jag slösar massa tid på dig och vad får jag tillbaka? Ingenting. Ååh, fan. Jag kanske ska ge upp. Du anstränger dig inte ens. Du skiter i och svara på mitt sms. Och du lovar att du ska komma, så kommer du aldrig. Hur ska jag då kunna tro på dig nästa gång du säger det? Jag blir bara så trött på det här. Varför ska jag bli kär i just dig? Eller ahokej, du var helt underbar i början. Men nu har du förändrats som fan. Jag förstår inte vem du är längre. Var är ditt gamla jag? Jag vart kär i killen, som nu är borta. Och jag vill ha tillbaka just den killen. Men det är väl bara en dröm. Du är inte den jag trodde att du var. Åh, orkar inte. Bajs.
19.27
Hejdär. Klockan börjar närma sig halv, och det betyder att han ska komma snart. Åh, bajs. Jag vet inte hur jag ska kunna förklara mina känslor. Kill me. Hoppas det går bra nurå. Vill inte sumpa allt igen.
Menmen, nu ska jag skriva lite om hur min dag har varit.
Försov mig imorse som vanligt. Så kom till skolan vid nio. Hade inga lektioner sen. Så slutade tio. Najs det.
Drog ner till station lite senare för att möta upp Sara, Zandra, Daniel och John.
Dagen slutade med vattenkrig mellan mig, Zandra och Sara. Så nu ligger jag och värmer mig.
Åååh, tre minuuter kvar. Vad ska jag ta mig till?!?! Döda mig. Hejdå!
Skype.
Tjaa! Joakim Tönnvik tyckte att jag skulle skriva ett blogg inlägg, så får väl göra det. Just nu sitter jag i skype med Joakim och Jasper Malm. Trevligt värre. Har precis duschat. Och nu ska jag fortsätta och vara social med grabbarna! Tydligen så sitter vi nakna också enligt Jaokim. Naaajs!!!!
Slänger in en bild på Jasper med. Jag älskaaaar hans ögon! ♥
Det är dig jag vill ha.
Just nu ligger jag bara och kollar upp i taket. Jag vet inte hur jag ska känna, tycka eller tänka. Jag försökte prata med dig. Men du sabbar det alltid. Jag förstår inte. Kan du inte bara komma hit, sätta dig ner med mig utan att någon av dina vänner står utanför och väntar. Jag hinner inte få något sagt innan du säger att du måste iväg. Det är hopplöst. Hur ska jag kunna förklara mina känslor för dig, när du inte hinner lyssna. Jag orkar inte vänta. Jag ville berätta. För mina känslor för dig, äter upp mig inifrån. Det enda jag känner är smärta. Som aldrig tar slut. Fast det finns ett sätt att få smärtan att försvinna. Den försvinner om du bara kan lyssna på mig och försöka att inte såra mig igen. Det sista jag vill är och förlora dig just nu. Och du förstår inte hur svårt det är och förklara sina känslor för någon man är kär i. Men jag vill bara att smärtan ska försvinna. Och jag vill ha dig. Just dig, ingen annan. Men jag får ju aldrig chansen. Jag blir bara ledsen. Så fort du lämnade min dörr, kände jag hur tårarna började och komma. Men jag vill inte visa mig svag. För du är inte värd mina tårar just nu. Jag låtsas vara stark och glad inför dig. Men ibland så kan jag inte hålla in mina känslor. Dom vill ut. Och det är svårt. Så det enda jag begär är en chans att få förklara, hur jag känner. När ska du ge mig den chansen?
Jag ger upp.
Hejdär! Tänkte bara säga att jag tänker pausa bloggandet ett tag nu. Har inte ork till och blogga. Har massa annat jag måste ta itur med just nu. Hela mitt liv bara faller isär just nu. Bajs. Jag orkar inte. Ska bara skriva ett sista inlägg. Heido.
Jag vill bara att du ska veta hur mycket skada du har gett efter dig. Men vågar inte säga något. Men är väl vana och ha ett fejkat leende på läpparna. Om du bara kunde se hur mycket jag gråter inombords när jag ser dig. Om du bara kunde förstå hur mycket jag gillar dig. Om du bara kunde förstå hur mycket du har sårat mig. Sanningen är att jag håller på och bli kär. Och du anar inte hur jobbigt det är. Efter en sån här kort tid. Det är fruktansvärt. Jag står inte ut. Nu har jag vart utan dig i tre veckor. Och jag håller på och brista. Du ger mig hopp, men sen sviker du mig om och om igen. Hur ska jag då kunna lita på dig. Det sista jag vill är och älska dig. Och jag är rädd för att jag snart kommer och göra det. Och då vet jag inte hur jag ska kunna släppa dig. För jag vet att du inte är redo. Det har du sagt. Men jag skulle kunna ge dig all tid i världen. Det är inget problem. För jag behöver dig. Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag hatar att jag skaa vara så jävla cpblyg när det gäller dig. Vill bara skrika mina känslor rakt ut. Så du kanske hör dom. För det verkar du inte ha gjort tidigare. När jag berättade för dig hur jag kände och brast ut i tårar, så insåg du iallafall inte att det var dig jag ville ha. Utan du bad mig och gå vidare. Men du gav mig falsk hopp. Du sa att det skulle bli vi. Men tydligen inte. Och det gör så jag brister. För du var inte som alla andra. Du är speciell. Och det är något med dig som gör så jag faller. Men du lät mig falla enda ner till marken. Och du skulle bara ha sett hur mycket skador det gav. Jag är kär i dig, snart ramlar jag över kanten och börjar älska dig. Ååh. Jag vill inte. Snälla. Hjälp mig ur det här. Jag vill inte behöva känna såhär varje jävla gång. Jag saknar allt som har med dig och göra. Saknar din närhet. När du ligger och håller om mig. När du kysser mig och säger att jag är söt. Saknar att kolla på Dexter med dig och stunderna när vi bara ligger och håller om varann.
Otur i kärlek? Jatack. Olycklig kär? Jatack. Sårad? Jatack!
Mina tjejer ♥
Förlåt om jag är lite sen med och berätta vad jag har gjort i helgen, det är bara därför att jag råkade gå i ide från igår klockan 11.00 och vaknade upp klockan 17.00 idag. Hehe.
Men iallafall, hade en super galen och mysig fredag men Jonna, Sara och Zandra. Vi hade super kul, fast i slutet spårade den lite. Jag drog iallafall till Rimbo och spenderade resten av natten där med Mathilda, Rasmus och Calle. Najsnajs.
Var helt slut när jag kom hem så gick i ide. Trevligt. Nu ska jag kolla Dexter. Kysssssssssss
Vattenkrig.
Tjohoo! Tänkte bara säga att jag hostar sönder just nu. Tack vare att några 97:or hällde vatten på mig och Sara idag. Så det slutade i vattenkrig nere på stan..? Trevligt. Så nu ligger jag i sängen och värmer mig. Mår inge bra. Ska nog slå på Dexter nu. PUSSSSSSSS
Livet leker.
Åååh, jag vill bli frisk.. Har tröttnat på det här nu. Men är lite glad, bara för att jag slipper skolfotot! Yaay. Hehe.
Nejmen, är nog frisk tills på fredag och då ska jag ha det mysigt med massa tjejer! Läängtar.
Min dag bestod av att sova, gå ut med katten, röka, gå ut med katten ännu mer, bada och nu soovva.. Eller ska kolla Dexter! Peace.
Sjukling.
Men kuuul att jag har blivit tusen gånger sjukare än igår. Gick iallafall till skolan med feber och hosta. Blev hemskickade menmen. Vem bryr sig? Hihi. Kom nyss hem, och att det är kallt ute gör det fan inte bättre asså!
Nu ligger jag med feber, hostar tills jag börjar gråta och har svårt och andas. Kulkul.
Missar utflykten imorgon med min älskade klass. Inge kul.
Nu hoppas jag på att Dexter gör så jag mår lite bättre iallafall!
Pusssssssssssss
Choklad i mitt ♥!
Heei! Känner att jag redan börjat bättra mig lite på och skriva inlägg. Najs osv. Hehe.
Råkade försova mig idag så missade skolan... Oupsii. Inte bra. Men försöker iallafall och komma in på Lommarn nu, fast det går inge vidare bra.. Det suuuger apa. Bajs också.
Nejmen, nu ska jag lägga mig i sängen och äta choklad. Och hoppas på att min förkylning är borta imorgon.
Pusssssssssss
Ny vecka, ny dag.
Heei! Gud vad dålig jag har blivit på att blogga.. Måste bli bättre. Eller aa, värt ett försöka iallafall.
Just nu orkar jag inte skriva om hela helgen, så berättar bara vad jag har gjort idag.
Sov typ till fem på dagen.. Hehe. Sen tog jag bussen in till Rimbo och träffade Sara en stund. Sen gick jag till Pontus Strandbergs replokal och lyssna på när han sjöng. Jag trodde jag skulle dö.. Älskar hans röst! Fick gåshud av den. Hihi. Menmen, har vart lite småsjuk hela helgen.. Men nu har det blivit värre. Kul osv. Och imorgon är det skola, eller aa idag! Nu ska jag kolla Dexter. Pussssss
Ny termin.
Hei! Tänkte att jag skulle skriva lite. Har inte gjort det på ett tag känner jag. Eller aa, har inte vart hemma på en vecka. Kan beror på det. Hihi. Nejmen, har bott hos Rasmus och sen hos Emilia. Najs det.
Idag började skolan, lite trist. Hade iallafall en super kul sista vecka! Det är jag glad för.
Menmen, tillbaka till skolan som suger. Går på Roslags, är fan äldst nu. Chilligt!
Men iallafall, har lektioner både på Roslags och Roden, inte najs någonstans. Så ska nog börja på Lommarn tror jag!
Lite lättare att få bra betyg där. Men imorgon blir det ingen skola för mig, mår inge vidare bra.
Kul att bli sjuk nu..! He he.
Nej, nu måste jag sluta skriva. Är arg och ledsen.. Så ska försöka sova bort resten av kvällen/natten!
KYSSSS
Min dröm.
Jag vet inte vad jag ska säga, göra, känna eller tro. Trodde aldrig att det skulle bli såhär svårt att välja.
Jag vet inte, om jag ska lämna killen jag gillar, min familj och mina vänner och flytta till Mariestad.
Eller om jag ska, stanna här och vara med dom jag trivs bäst med.
I Mariestad, kommer jag kunna plugga upp mina betyg. Fast känna mig ensam.
Och i Norrtälje, riskerar jag och sumpa skolan. Fast ha dom jag älskar brevid mig stöttandes..
Ett svårt val, som inte var lika svårt tidigare idag.
Åååååh. Mitt huvud sprängs snart! Godnatt!!!!!
Mariestad.
Ja, då har jag betsämt mig. Även fast en del av mig säger nej. Så har jag bestämt mig för att flytta till Pappa i Mariestad. Söker till en skola där nere tror jag, eller aa. Om soc hjälper mig får jag börja nian där. Hoppas!
Ska bli skönt och börja om igen.
Nu vet jag.
Nu vet jag hur det känns att bo i ett fängelse. Jag är inte psyktiskt störd om du tror det. Du har gått för långt. du behöver fan inte låsa in mig i den här lägenheten. Du får mig att vilja flytta. Hoppas att du är nöjd. För jag sticker. Då slipper du ta hand om mig.
Jag vill bara försvinna. Jag orkar inte bli behandlad såhär.
Miss you.
Det är en tanke jag har länge undgått.
En insikt som aldrig fått komma till skott.
Den sista punkten i kapitlet som hette "Vi".
Så många gånger har jag låtit den glida förbi.
Nu är det ett tag sen du vandrade bort ifrån mig.
Men sanningen är att jag fortfarande tänker på dig.
Sanningen är den att jag fortfarande saknar dig och oss.
Och mot sanningens starka strömmar är det lönlöst att slåss.
Ibland får jag för mig att en lögn skulle kunna vara min undflykt.
Bort från all saknad, all längtan och alla förhoppningar jag byggt.
En enkel liten osanning som jag tvingar mitt hjärta att tro på,
Att fastän du har gått din väg så kommer mitt hjärta ändå slå.
Men man kan inte ljuga för sitt hjärta, för hur svagt det än slår,
Så vet den alltid vem det är den slår för, vem det är man åtrår.
Så lögner tjänar inget till när man är fast i sanningens strömmar.
Fortsätta hoppas, tjänar inget till när man är kvar i sina drömmar.
Och jag vill vakna upp men för att göra det måste jag inse,
Att jag har redan gett mitt allt och jag har inget kvar att ge.
Måste inse att tiden som du och jag hade är sedan länge förbi.
Jag måste sätta den sista punkten i kapitlet som hette "Vi".
För jag kan inte få dig att känna något du inte kan.
Jag kan inte få dig att finna känslorna som försvann.
Jag kan inte få ditt hjärta att höra något det inte hör.
Och jag kan inte få dig att älska mig så som jag dig gör.
Det är en tanke jag har länge undgått.
En insikt som aldrig fått komma till skott.
Den sista punkten i kapitlet som hette "Vi".
Så många gånger har jag låtit den glida förbi.
Nu är det ett tag sen du vandrade bort ifrån mig.
Men sanningen är att jag fortfarande tänker på dig.
Sanningen är den att jag fortfarande saknar dig och oss.
Och mot sanningens starka strömmar är det lönlöst att slåss.
Ibland får jag för mig att en lögn skulle kunna vara min undflykt.
Bort från all saknad, all längtan och alla förhoppningar jag byggt.
En enkel liten osanning som jag tvingar mitt hjärta att tro på,
Att fastän du har gått din väg så kommer mitt hjärta ändå slå.
Men man kan inte ljuga för sitt hjärta, för hur svagt det än slår,
Så vet den alltid vem det är den slår för, vem det är man åtrår.
Så lögner tjänar inget till när man är fast i sanningens strömmar.
Fortsätta hoppas, tjänar inget till när man är kvar i sina drömmar.
Och jag vill vakna upp men för att göra det måste jag inse,
Att jag har redan gett mitt allt och jag har inget kvar att ge.
Måste inse att tiden som du och jag hade är sedan länge förbi.
Jag måste sätta den sista punkten i kapitlet som hette "Vi".
För jag kan inte få dig att känna något du inte kan.
Jag kan inte få dig att finna känslorna som försvann.
Jag kan inte få ditt hjärta att höra något det inte hör.
Och jag kan inte få dig att älska mig så som jag dig gör.
I promise.
Jag ska vara ‘strong’ och jag ska klara av allt. Jag lovar det. Men jag kan inte lova dig vad som händer sedan, när min kraft tar slut och jag inte orkar mer. Men tills dess ska jag vara stark, tuff, stridlig, visa mina framfötter och ge igen till dom.
