louisewilhelmssons

Hejsanhopsan. Yttligare en natt utan sömn. Ligger bara och tänker på honom. Förstår inte varför egentligen.. Han sårade mig, totalt. Om och om igen. Han bryr sig inte om mina känslor. Endå så ligger jag uppe på nätterna och tänker på honom. Medans tårarna rinner. Jag orkar inte med det här. Han sa föralltid. Och jag trodde på det. Han säger att han älskar mig, endå så står han där med en annan tjej, mitt framför mig. Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte bara inse, att jag har förlorat honom? Och att han bara vill få mig mer sårad, att han vill få mig att nå botten igen. Fattar inte hur han vill såra den han älskar och den han såg sin framtid med. Jag ställde frågan, ''kan du se oss två om tjugo år?'', han svarade direkt med ett säkert och starkt ''ja''. Hur kan jag tro på något sånt? Det finns inte förevigt i kärlek. Allt har sitt slut. Men det är väl som vanligt, killen bara vänder sig om och går, medans tjejen stannar upp och faller ner till marken. Gud, vad jag inte orkar med det här längre. Ska försöka och somna. Skriver ett till inlägg senare om jag inte lyckas. Puss!