Sabiina, förlåt.

Jag förstår inte... Jag hänger inte med.. Jag önskar bara att jag kunde spola tillbaks tiden. Snälla, jag vill inte förlora dig. Jag menar det. Du är min bästavän, jag vet inte vad jag skulle göra utan dig. Men jag vet inte vad jag ska göra med dig heller. Jag vill inte att du ska må dåligt pga mig.. Jag vill inte att du ska behöva tro att du måste ta hand om mig. Jag vill att du ska klarar av skolan, och må bra! Men jag vet att du har det jobbigt. Och vi går ju alltid igenom allt tillsammans. Men igår gick det inte. Jag bröt ihop, förlåt. Jag menade inte allt jag sa. Men jag visste inte vad jag skulle göra. Det enda jag tänkte på var att andas. Och försöka lösa det med dig. Men jag bröt bara ihop mer och mer. Tillslut gav jag upp. Förlåt. Jag älskar dig för mycket. Jag önskar att vi kunde vara vänner. Men jag tror inte att det funkar just nu. Vi båda behöver nog vara ifrån varann ett tag. Umgås med andra och ta itur med våra problem hemma osv. Din mamma kommer nog och bli lättad om vi tar en paus från varann. Jag tror att det är mycket bättre, för oss båda. För jag vill inte att du ska sitta och må dåligt, när jag är med Gustav. Jag vill inte att du ska behöva få skäll varje dag, för att det är med mig. Jag vill att du ska försöka, försöka att inte träffa mig. Jag gör det här, för det känns rätt. Jag klarar inte av våran speciella vänskap. Det har blivit alldelse för jobbigt. När jag får skulden av din mamma, och sen av min pappa. När jag vet hur dåligt du mår, pga att din mamma skällde på dig, för att du var med mig. Jag vill bara att du ska få ha det bra ett tag. Och den kan du inte med mig. Även fast vi alltid mår bra när vi är tillsammans så får båda skäll i slutändan. Och jag orkar inte med att din mamma trycker ner mig. Skyll inte allt på din mamma nu. Det här är lika mycket mitt fel som hennes. Jag kan kämpa, men just nu måste jag ta itur med mitt liv. Få ordning på det. Så vi kan flytta härifrån sen, tillsammans♥
Jag säger inte hejdå för vi ses ju i skolan. Och i helgen ses vi nog... Förhoppningsvis. Men annars kommer vi inte kunna umgås. Och om jag byter skola är det nästan hejdå, för ett tag.
Jag vill verkligen inte göra såhär mot oss, men jag vill bara få ordning på mitt liv.
Jag är ledsen. Men du får aldrig glömma bort att jag älskar dig min vän!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0