louisewilhelmssons

Tjohej. Många timmar's sömn osv.. Jag måste verkligen sluta tänka på allt. Och intala mig själv att allt kommer och ordna sig. Men kommer jag och klara det? Eller kommer jag och sluta som ett vrak? Det känns som om det är alldeles för mycket för mig, och det kommer jag inte och klara av. Det är ett stort steg och flytta till en annan världsdel. Klart jag har ett andra val, men mitt andra val är något som jag verkligen inte vill. Men det kanske inte är så farligt och flytta långt härifrån? Vem vet, allt kanske blir toppen. Men tänk om det inte blir det då? Om det slutar med att jag inser att jag har gjort ett stort misstag. Tänk om jag kommer och sakna alla så mycket som bor här, satt jag inte vet vart jag ska ta ivägen. Jag har ett liv här, mina vänner, släkt och min pojkvän. Kommer jag verkligen och klara av att lämna alla dom bakom mig i flera år? Sen när jag kommer tillbaks, kanske ingen finns kvar här för mig då. Att jag blir tvungen och börja om allt igen, för andra gången. Är jag verkligen så stark? Kommer jag verkligen orkar med allt en gång till? Och vad kommer och hända där borta? En främmande stad, främmande människor och ett främmande språk. Hur kommer det och gå? Kommer jag och stå helt ensam där i flera år? Utan utbildning eller jobb. Nu inser jag att mitt liv faller bit för bit. Jag kanske bara ska ge upp.